Vad är ens ett misslyckande?

Som en vän brukar säga.

Jag pratar mycket om att inte se bilder som inte blir som vi tänkt, eller som inte blir helt hundra procent korrekta enligt alla regler, som misslyckande, utan som experiment, eller kanske till och med konst. 

Ett sånt exempel är en bild jag tog i början av min fotokarriär. Karriär är kanske lite starkt, jag hade nog inte haft någon sån ännu, men det var när jag precis hade börjat fota. Jag fotograferade ett gäng björkar i motljus, med ett objektiv som kanske inte var det bästa. Det som händer när man fotar t.ex. grenar i motljus mot en himmel är att det skapas någonting som heter kromatisk aberration. Du har säkert sett det någon gång, även om du kanske inte tänkt på det. Det ser ut som ett lila ljussken runt grenarna, och är enligt alla fotoregler både fel och fult och ska tas bort. Det är dessutom väldigt enkelt att ta bort det, i många redigeringsprogram är det ett enkelt knapptryck. Men i vilket fall så tyckte jag att det var fint, jättefint. Det gav en extra glow till bilden och det kändes som att skogen såg magisk ut. Jag bestämde mig för att ta med den bilden på en fotoutställning jag hade senare och det blev en av mina mest populära bilder där.

Jag gillar när jag blir överraskad när jag tar en bild. När det händer något oväntat eller resultatet inte blir riktigt som jag tänkt mig. Det händer inte jätteofta nu för tiden, men när det väl gör det är det som att jag trillat på en skatt. 

En "misslyckad" bild enligt reglerna. Den är inte skarp, den är alldeles för mörk. Men den är också en av mina favoritbilder. Just den här har jag fotograferat så här med flit, men jag hade aldrig lärt mig att fota så här om jag inte hade experimenterat mig fram innan.

Jag upplever att många som börjar fota är rädda för att ta ut svängarna, rädda för att “misslyckas”. De vill att alla bilder ska vara 100% korrekta, enligt bokens alla regler, och jag anser att det begränsar din utveckling.

Att ständigt sträva efter perfektion och att undvika misstag kan ibland leda till stagnation. För hur ska vi kunna utvecklas om vi alltid rör oss inom det bekanta och det bekväma? Att våga utforska det okända, att stå inför utmaningar och möjligheten till "misstag" är en nödvändig del av vår kreativa resa. Det är i dessa ögonblick av osäkerhet och ovisshet som vi tvingas att tänka utanför ramarna, att ifrågasätta det etablerade och att växa som konstnärer och individer. Så istället för att frukta det okända, välkomna det med öppna armar. Det är där magin händer, där innovation föds och där den sanna konsten blomstrar.

Att våga experimentera och utforska utanför trygghetszonen är en avgörande del av att utvecklas som fotograf. Det handlar inte bara om att ta tekniskt perfekta bilder enligt konventionella normer, utan också om att utforska kreativiteten och utmana det förväntade. Ibland är det i "misstagen" eller oväntade resultaten som de mest spännande och unika bilderna uppenbarar sig. Det är i dessa ögonblick av överraskning och improvisation som vi verkligen kan utvecklas och växa som konstnärer.

Så nästa gång du känner dig rädd för att "misslyckas", kom ihåg att varje bild, varje upplevelse är en del av din resa som fotograf. Våga ta risker, våga utforska det oväntade, och vem vet, kanske kommer din nästa favoritbild att födas ur just ett sådant tillfälle. Vilka av dina "misslyckanden" har faktiskt blivit till oväntade favoriter?